enuffes

Mitt ena intresse kanske jag skulle skriva... djur, scrapbooking och recept är nog det mitt öga fastnar på när jag är ute och surfar runt.

Den bilden som fångade mig förra fredagen var denna:

Jag blev ännu mer nyfiken och nu minns inte jag i vilken ordning jag gjorde allt, men jag började lyssna på hennes podd unna dig, jag läste hennes blogg äntligen sockerfri, jag spanade in hennes fb-sida. Jag blev starkt imponerad av henne. Dom flesta jag känner klarar av att banta, t.om jag, men att sedan hålla vikten, det vet jag knappt ngn som fixat. Man bantar ner sig till sin målvikt sedan börjar man unna sig lite mer och mer. Vad har man unnat sig? Godis, chips, lite extra mkt pasta, utemat typ hamburgare o pommes, pizza m.m.

Eller med ett enda ord, man har unnat sig ohälsa.

Jag minns inte hur jag tänkte eller kände när jag läste och hörde men jag är ju inte sockerberoende som hon var, så jag tänkte inte ens att jag skulle köra denna diet.

Men nyfikenheten tog överhand, jag letade upp fler artiklar om Lchf, jag har alltid tänkt att lchf är säkert bra för viktnedgång, men vad händer i kroppen? Blir den helt igenkläggad av allt fett? Så för mig har inte Lchf varit ngt alternativ. Dagarna gick och vi åt som vanligt vilket för mig betyder:

Frukost: ett sportknäcke med makrill i tomatsås plus en kopp choccokaffe

Lunch: vanlig mat, som vi försökt hålla lite lägre kolhydrater ibland, men oftast faller vi tillbaka till pastan, men sällan såser o annat onyttigt.

På kvällen:  efter sista hundpromenaden har det blivit en smörgås eller två.

Ibland på helgerna har det blivit godis och chips, inte alltid men mycket när det väl har köpts hem.

Vikten efter cancerbehandlingen har sakta krupit uppåt, inte mkt men upp har det gått istället för ner som var min plan. Jag som många andra skjuter saker framför mig... jag börjar banta på måndag, jag ska gå längre promenader, börjar på lördag osv. 

Hur som helst, i onsdags när jag kom hem från jobbet och mannen skulle laga mat sa jag att jag ville plocka bort kolhydraterna. Peter hade tagit fram torskrygg, vi hade ju inte planerat att ändra kosten så hade inte så mkt ingredienser hemma. Vi kom fram till att göra ett mos på lite potatis och mycket broccoli. Efter en stund kom jag på att man ska ha fet mat för att stå sig, ropade att han skulle riva ner ost i moset, jaha ska jag steka bacon också var svaret, lite ironiskt. Ja, det blir toppen svarade jag.

Det var supergott. Vi har en dålig vana och det är att vi äter vid halv två, sedan inget mer förrän vid 8-tiden på kvällen. Men hur skulle vi göra den kvällen, äh vi börjar med Lchf i morgon (torsdag) så vi äter mackor som vanligt, men ngt hände i mitt huvud på dom sekunder det tog från att Peter frågade vilket bröd jag ville ha (från frysen i hallen) tills han kom tillbaka med brödet. Jag bestämde mig och kände, jag ska inte ha ngt bröd. Jag tog en bit fröknäcke, en skiva skinka och ost och kokt ägg.

Till frukost på jobbet dagen efter blev det, skinka, ägg och ost plus en liten fröknäcke.

Till lunch blev det stekt kyckling och ett mindre gott mos gjort av spenat och rättika.

Kvällsmålet blev detsamma som onsdagens och fredagsfrullen som dagen innan.

Lunchen på fredag blev hemmagjorda hamburgare med hemmagjord dressing, brödet bytte vi ut mot mer sallad. Kvällsmålet efter darten blev varmkorv med överbliven dressing.

Jag hade kokosfett hemma så lite i teet har jag tillsatt, ska visst vara bra för mycket.

Frukost nu på helgen, både lördag och söndag fick bli äggröra gjort på ägg o grädde och stekt bacon, lite tomat och lite paprika.

Till middag igår när vi hade gäster åt vi taco, jag skippade bara brödet och såsen och tog mer ost än vanligt.

Idag blir det tacorester.

Vi har lite svårt än att acceptera hur vi äter det är liksom helt tvärt emot vad man tycker är rätt.

Vi äter fet mat, man äter pålägg utan bröd det känns helskumt. Men som jag sa till gubben min, även om detta blir dyrare så tjänar vi in det på godis, pizza och brödkontot.

Jag är inte säker på att jag kommer gå ner i vikt av att plocka bort det mesta av kolhydraterna och allt socker, mina cancertabletter (kallar dom så) gör så att det är svårare att gå ner i vikt, men tänk om jag blir piggare, det vore underbart.

Jag har liksom inte kommit tillbaka med orken efter cancerbehandlingen och jag är så trött på att vara trött.

Sockerberoende tror jag inte att jag var, har än inte haft några abstinensbesvär. Det ända som är jobbigt är att jag har lite svårt att veta vad jag ska äta. Men det kommer väl.

Nu ska jag ta ut fröknäcket ur ugnen, byta kläder och sedan ska vi upp på hundklubben och lägga in nya mattan i träningshallen.

På tal om träning, igår var vi på klubben och tränade lite. Så roligt!